"Är du feminist?" Frågade han, hon, hen, den eller det. "Nej jag skulle inte vilja kalla mig själv för feminist men jag är för jämställdhet." Svarade jag. Det sorgliga är att det är just det svaret som många, väldigt många, ger. Och nu är jag trött på det, jag har ledsnat på det. För varför ska vi dölja vilka vi är? För varför ska vi påstå att vi inte är något som vi är? För varför ska vi yttra en mening som ger två helt olika budskap? Inte feminist MEN är för jämställdhet. För varför låter vi vår rädsla vinna över oss?
Det finns en teori om att alla feminister hatar män. Det finns en teori om att alla män är svin. Sorgligt nog finns det en teori som alla kvinnor bär med sig i tankarna när hon är ute efter mörkrets inbrott: Alla män är potentiella våldtäktsmän. Det finns en gemensam nämnare för dessa teorier: de är myter skapade av vårt samhälle.
För när en kvinna står upp för feminismen och sig själv så måste hon krossas, då sprids en myt om henne. Hon hatar män. Det är den enda rimliga anledningen, vad ska det annars vara? Hon försöker förändra på den världen vi lever i, det vi har vuxit upp med. Hon försöker krossa patriarkatet, hon försöker krossa vårt samhälles uppbyggnad som än idag gör mer skada än nytta. Men hon stoppas och lämnas ensam. Andra kvinnor ser vad som händer med henne, hon har ingen och vem vill ha det? Andra kvinnliga röster som aldrig blir hörda på grund av rädslan. Rädslan för att bli dömd som en manshatare. Männen som inte ser något fel med patriarkatet tror på myten, hon hatar oss och då vill vi inte ha något med henne att göra. Männen hatar henne för de är rädda för vad som ska hända om en manshatare blir populär.
På samma sätt som myten om feministen aldrig verkar dö ut, lever myten om mannen. Män är svin. Jo tack, jag har mött flera av dem själv. Men jag har också mött flera män som är helt fantastiska. Och det är DEM du tar för givet när du säger att män är svin. För egentligen, det gäller förstås långt ifrån alla, så är de flesta män inte mer svin än vad man gör dem till. I många fall behöver du bara ta reda på vad han vill och inte tro det du vill tro. Det är lättare sagt än gjort, jag vet, men låt inte rädslan stoppa dig. Desto snabbare du vet desto snabbare kan du komma till ditt mål. För antingen vill han precis som du eller så vill han något helt annat. Förhoppningsvis slipper du kalla honom för ett svin och han slapp bli ett. För återigen män är precis lika rädda att bli kallade för svin som kvinnor är för att bli kallade manshatare.
Alla män är potentiella våldtäktsmän. Som tjej har jag blivit uppfostrad av samhället till att tro att alla män som råkar befinna sig på samma plats som mig under natten - vill mig något illa. Att vara försiktig är inget dåligt, om något så är det bra. Men att behöva vara rädd för ett problem som ingen verkar vilja ta tag i, det är fel. För är det någon som mår bra av det antagandet? Jag gör inte det. Jag vill kunna gå hem utan att vara rädd för varje kille jag möter. Jag vill kunna passera ett killgäng utan att känna mig otrygg. För det är precis det vi kvinnor gör. Känner oss otrygga. På samma sätt vill män kunna röra sig ute utan att antas vara en våldtäktsman. På samma sätt vill män inte antas vara något de inte är på grund av vad vissa män gjort och gör. Fatta det, att vårt samhälle byggs på rädsla. Vi ska vara rädda och låta bli att ifrågasätta, för gör vi det - då kommer något nytt vi borde vara rädda för.
Men jag tänker inte gå med på det längre. Jag tänker inte vara rädd längre. Jag är feminist och jag är stolt över det. För jag tror på allas lika värde. För jag tror på lika löner och ett samhälle där man löser problemen istället för att skapa nya. Jag är feminist men jag hatar inte män, inte ens lite. Jag älskar min pappa och min lillebror. Jag ser fortfarande upp till mina tre äldre kusiner som alla råkar vara män. För att inte tala om att en av dem är min bästa vän. Jag är ingen förutfattad mening som skapats av det patriarkala samhället och jag vet med mig att de flesta feminister har samma syn som mig. För det är inte männen som är problemet det är samhället.
